Bra att veta inför resa med oss eller också när jag bara njuter härlig MC-touring på hemmaplan. Det är tips och ideér att ta till sig av och omsätta så att det passar. Det är också information om hur jag agerar om olyckan skulle vara framme. Självklart är det något vi ska försöka undvika så långt det är möjligt men skulle det hända någon av oss eller andra trafikanter så är det bra med vissa grundläggande kunskaper. Vi plockar också med dokumentet FULL KONTROLL från SVEMO ett dokument som varje motorcyklist bör ha läst. FULL KONTROLL tar på ett bra och pedagogiskt sätt upp vad det är som får motorcykeln att reagera som den gör och hur jag som förare bör agera för att ha FULL KONTROLL! Med den kunskapen i bagaget blir det ännu lättare att få ut det mesta av härlig MC-touring. Så se detta som tips, ideér, råd men också instruktioner om hur saker hänger ihop och fungerar.
Vad ska jag ha med mig på resa med motorcykel? Självklart beror det både vad det är för typ av resa (hotell, stuga eller tält), hur länge jag ska vara borta, vilka klimat jag kommer att färdas i. Vi har därför satt ihop en enkel checklista med tips och idéer som jag kan ha som stöd när jag går igenom behoven för just den här resan. Allt som finns på listan ska inte med utan det ska ses som tips, idéer och råd. Är vi fler på resan så kan vi även dela upp viss utrustning så att alla inte tar med samma saker, gäller då främst verktyg, mediciner och annat bra att ha och i fall att.
Här har vi tagit fram lite gemensamma regler som ökar trivseln men också säkerheten på vår resa. Det som står här är sådant som vuxit fram som erfarenheter efter många år med gruppresor på MC. Inför varje resa så går guiderna alltid i genom dessa punkter och det finns då även möjlighet att ställa frågor och kommentera det som nämns här. Det är givetvis viktigt att vi ser det som resans gemensamma regler och riktlinjer och vi alla då förstår varför vi har dom.
Som vi redan tidigare nämnt så är det givetvis något vi undviker så långt det bara är möjligt men skulle det ändå hända så är det bra att vara förberedd. Checklista MC olycka är ett enkelt dokument som punkt för punkt beskriver hur vi bör reagera vid en olycka. Skriv gärna ut detta dokument och lägg det i en plastficka och sätt det i locket på en packväska eller väskan med första förband, för en sådan har du väl med dig? HLR Rådets (Hjärt- och Lungräddnings rådet) olika instruktioner hur jag ska agerar om någon slutat andas är också mycket viktiga att ta till sig. Dessa råd har jag nytta av att bära med mig varje dag oavsett om jag kör MC eller inte.
Instruktionsboken FULL KONTROLL har du kanske redan stött på i MC Folket SMC eftersom den getts ut den vägen. Instruktionen är från början skapad i Norge men därefter översatt till svenska helt enkelt för att den är så bra. Den beskriver på ett mycket pedagogiskt och enkelt sätt vad det är som händer med de krafter som släpps lösa när vi kör vår motorcykel och varför motorcykeln reagerar som den gör och vad vi ska göra för att tygla dessa krafter på bästa sätt. Har du inte läst den tidigare så ta dig gärna tid en kväll och gör det.
På sidan mctouring.se har vi samlat mer information och artiklar om MC-touring med reseberättelser, tips, tester och idéer som kan göra din MC-touring till en ännu större upplevelse. Här har vi också vår enkla webshop med några få men väl utvalda produkter för MC-touring.
På resa med mctouring.se så bor vi för det mesta i Tältkåta/Tipi som tillhandahålls av researrangören. Det är stora tipis (9-personers), 5 meter i diameter, 3 meter hög och med golvduk där vi sover 5 i varje kåta. Det ger givetvis lite mer plats och utrymme för alla och höjden gör också att alla kan stå upp utan att slå i tältduken. I mitten av kåtan finns själva pålen, som håller upp tältduken, och på den har vi monterat kraftiga krokar där det går bra att hänga upp MC stället så att det slipper ligga ner på tältgolvet. Vi bor uteslutande på campingplatser av lite varierande standard beroende av tillgång och pris. Det innebär också att det alltid finns tillgång till toalett och dusch i servicehus.
Tänk på att packa smart! Jag brukar se till att jag packat på ett sådant sätt att jag behöver ta med mig minimalt med väskor/påsar in i tältet. Själva väskorna (den hårda delen) väljer jag alltid att sitta kvar på hojen och om jag behöver ta in något i tältet så har jag detta i en innerväska eller påse. Det blir väldigt trångt och skitigt om ytterväskorna plockas in. Motorcykeln står ju också utanför tältet så det är ganska enkelt att komma åt resterande del av packningen.
För att ligga i tält krävs lite annan personlig utrustning. Även om vi mest färdas sommartid så besöker vi ofta fjällmiljöer och det innebär att det vissa nätter kan bli ganska kyligt. Vi rekommenderar därför att man har minst en tresäsongers sovsäck, alltså en vår, sommar och höst säck. Har jag en sådan ska det gå bra att sova varmt en även kyliga nätter. Att sova och vara varm är avgörande för en god natts sömn. Skulle det vara för varmt, vilket också händer, då är det lätt att knäppa upp lite mer och reglera temperaturen på det sättet. En annan viktig detalj för värmehållningen är liggunderlaget. Här kan jag välja att enbart skydda mig mot markkylan, med ett så kallat liggunderlag, eller att även få en komfortabel och mjuk bädd med en lite mer påkostad luftmadrass. Jag undviker att använda luftmadrasser med enbart luft. En sådan kyler mer än den isolerar även om den är behaglig att ligga på. Jag väljer istället en luftmadrass som är fylld med polyester eller dun. Genom att den är fylld så kan inte luften cirkulera lika fort i madrassen och då minskar kyleffekten påtagligt. Om jag väljer polyester eller dun är både en prisfråga men också när jag tänkt använda den. Den dunfyllda är extrem och klarar att isolera mig från marken ner till -30 grader. Men på en sådan här polyester eller dunfylld madrass sover jag som en kung. En polyester eller dunfylld madrass med tjocklek mellan 7 - 9 centimeter tar packad lika stor plats som ett halvt liggunderlag. Prisbilden är från 600 kronor och uppåt beroende på fyllning, kvalitet och exklusivitet. Det finns även så kallade självuppblåsande liggunderlag med en form av skumgummi som isolering. Fungerar också bra och ger en lite mer behaglig mjukhet än ett rent liggunderlag. Storleken packad är dock större och kan i stort jämföras med ett ihoprullat liggunderlag. Prisbilden är dock lägre och kan köpas från 200 kronor och uppåt.
OBS! Det är dock inte möjligt att ta med en så kallad upplåsbar extrasäng! En sådan där som jag har hemma ifall jag får gäster. Dom är allt från 15 – 30 centimeter tjocka och oftast 80 eller 90 centimeter breda. Om alla har en sådan med sig i tältet kommer vi inte att få plats!
Vid tälttouring ska jag även ha med tallrik, mugg, bestick och en termos för hett vatten. Används för frukost, lunch och eventuellt middag och hett vatten vid fika efter vägen. Guiderna har med kaffepulver och the. Jag bör också ha med ett enklare regnställ oavsett om jag har membrankläder eller inte. Tyvärr suger yttertyget på de flesta, icke treskiktslaminerade, MC-ställen åt sig mycket fukt och det blir alltid besvärligt om dessa ska försöka torka i ett tält. Blir det mer ihållande regn är det därför alltid bra att kunna ta på ett skyddande lager utan på MC-stället. Vid kortare skurar med uppehåll emellan så funkar det helt OK med membrankläder.
På tälttouring så tillagar vi frukost gemensamt under Tarpen (ett stort tälttak som vi spänner upp utanför tälten. Vi ser till att hålla varmt vatten i en stor kanna på 4 liter som vi värmer med hjälp av ett gaskök. Resan tillhandahåller kaffe, the, bröd, smör, pålägg och yoghurt. Det finns också möjlighet att göra sig en extra macka att ta med till fikat. Till fikat efter vägen håller resan med kaffe, the och något tilltugg. Lunch äter vi ute efter vägen på lämplig krog eller med något vi inhandlar i en affär (lunch ingår inte i resans pris). Middag tycker många att det är mysigt att tillreda själv under Tarpen på campingen men för den som vill så brukar också ett mindre antal eller hela gänget ta en promenad till närmaste krog för kvällens middag (middag ingår inte i resan pris). Glöm inte att meddela om du har speciella behov, allergier etc. Vi försöker alltid göra vårt bästa för att lösa det.
På många av våra resor så väljer vi att bo i stuga eller hytte som det kallas på norska. Ett lite bekvämare boende än tält men fortsatt ganska enkelt och prisvärt. Självklart finns det olika standard på stugor och på våra resor brukar vi välja att blanda lite. Vissa nätter är det enkla stugor med toalett och dusch i servicehus men andra nätter så har vi valt stugor med toalett och dusch i stugan. Detta beror både på tillgången och på att vi vill få en så bra prisbild på resan som möjligt. Genom att ha lite bekvämare vissa dagar så finns då även möjligheten att pyssla om sig själv och sin utrustning lite mer. Stugorna består ibland av ett stort rum där sängarna står efter väggarna och då oftast av typ våningssäng. I många stugor är det dock fler rum och då separata sovrum med antingen vanlig enkelsäng eller våningssäng. Fördelningen av bäddar hanteras alltid av de som bor i stugan. På resor med stugboende så händer det även att vi bor på vandrarhem eller enklare hotell. Det beror lite på möjligheter och tillgång till boende. Upplägget är dock ofta det samma förutom att det kan bli serverad frukost av praktiska skäl.
När vi bor i stugor/hytte eller på vandrarhem så väljer vi bara upplägg där det ingår täcke och kudde. Det innebär att det räcker att ta med sänglinne. Allra bäst fungerar det med ett så kallat reselakan av siden eller polyester. Den stora fördelen med ett sådant är att det tar extremt liten plats i packningen. Tänk bara på att välja en modell för säng 90x200 centimeter och inte mumievariant som är tänkt för sovsäck. Det blir mycket mer bekvämt om jag har gått om plats för både överkroppen och fötterna. Vill jag kunna nyttja mitt reselakan även i min sovsäck så funkar det även om det är lite för stort. Ett tips! Ta även med ett örngott i siden eller polyester då kan du använda kuddfickan på reselakanet och dra runt madrassen så ligger lakanet bättre på plats.
Även när jag bor i stuga undviker jag att släppa in ytterväskorna i stugan. De är ofta smutsiga och otympliga. Jag har istället packpåsar eller innerväskor som lyfter ur och tar med in. Det är också bra om jag packar smart så jag inte behöver ta med mer än nödvändigt in i stugan.
Det kan även vara smart att ta med en smidig fördelningsdosa för el eftersom jag idag har många saker som behöver laddas och vi bor fyra stycken i en stuga. Det kan vara lite ont om elkontakter i vissa stugor.
Vid stugtouring ska jag även ha med tallrik, mugg, bestick och en termos för hett vatten. Används för frukost, lunch och eventuellt middag och hett vatten vid fika efter vägen. Guiderna har med kaffepulver och the. Jag bör också ha med ett enklare regnställ oavsett om jag har membrankläder eller inte. Tyvärr suger yttertyget på de flesta, icke treskiktslaminerade, MC-ställen åt sig mycket fukt och det blir alltid besvärligt om dessa ska försöka torkas i stugan. Blir det mer ihållande regn är det därför alltid bra att kunna ta på ett skyddande lager utan på MC-stället. Vid kortare skurar med uppehåll emellan så funkar det helt OK med membrankläder.
På stugtouring så tillagar vi frukost gemensamt i frukostlag. Guiderna berättar på kvällen vilken stuga som har ansvaret morgonen därpå. Guiderna ser till att det finns ingredienser till frukost. Resan tillhandahåller kaffe, the, bröd, smör, pålägg, gröt, sylt och yoghurt. Det finns också möjlighet att göra sig en extra macka att ta med på turen till fikat. Efter vägen håller resan med kaffe, the och något tilltugg. Lunch äter vi ute efter vägen på lämplig krog eller med något vi inhandlar i en affär (lunch ingår inte i resans pris). Middag kan göras på egen hand i stugan eller för den som vill så brukar ett mindre antal eller hela gänget ta en promenad till närmaste krog för kvällens middag (middag ingår inte i resan pris). Glöm inte att meddela om du har speciella behov, allergier etc. Vi försöker alltid göra vårt bästa för att lösa det.
Vid hotelltouring ja då lyxar vi till det lite mer. Här kommer vi alltid till bäddade sängar med handduk och i de flesta fall med toalett och dusch på rummet. I vissa fall kan det vara toalett och dusch i gemensamhetsutrymme om hotellet är gammalt och charmigt eller av något enklare slag. Förvånansvärt är dock att det ofta är madrasser och sängar som kan variera ganska stort när vi bor på hotell, allt från väldigt mjuka till mycket hårda. Orsaken är att på hotellen är det ofta resårmadrasser och de finns i hur många mjuk- och hårdheter som helst. Inte helt lätt att styra utan ofta bara att ta och acceptera. På så sätt är ofta skumgummimadrasserna i stugor mer jämna i hårdhet. Vad man gillar bäst mjukt eller hårt är som baken delad.
Vid boende på hotell gäller det att vara extra smart när jag packar. Ofta är det en bit att gå från parkeringen och fram till hotellet och sedan upp för trappor och bort i korridorer. För att slippa släpa på så mycket gäller det att packa så att jag inte tar med mer än nödvändigt in på rummet. Jag brukar även ha med en så kallad shoppinbag, en tygpåse för matvaror som är lätt att packa, som jag tar alla smågrejer i när det är dags GPS, kamera, handskar, buff, skor, etc. Mycket lättare att bära dessa saker samlat än var för sig.
Jag bör också ha med ett enklare regnställ oavsett om jag har membrankläder eller inte. Tyvärr suger yttertyget på de flesta, icke treskiktslaminerade, MC-ställen åt sig mycket fukt och det blir alltid besvärligt om dessa ska försöka torka på ett hotellrum. Blir det mer ihållande regn är det därför alltid bra att kunna ta på ett skyddande lager utan på MC-stället. Vid kortare skurar med uppehåll emellan så funkar det helt OK med membrankläder.
Vid hotelltouring är det nästan alltid halvpension, det innebär att middag ingår i paketet och intas tillsammans med övriga deltagare i hotellets restaurang eller i någon intilliggande restaurang. Normalt är det middag någon gång runt 19-19.30 men exakt tid meddelas av guiderna vid ankomst till hotellet och vid incheckning. Glöm inte att meddela om du har speciella behov, allergier etc. Vi försöker alltid göra vårt bästa för att lösa det tillsammans med hotellet.
När vi kör våra grustouringupplägg är det viktigt att förstå några saker. Grustouring för oss innebär att vi även kör grusvägar och inte bara asfaltsvägar. Ja det innebär att vi också söker oss mer mot grusvägnätet än asfalts dito. Det innebär inte att det bara är grusväg för här beror det på resan upplägg och geografi hur mycket asfaltsväg som också måste köras för att vi ska nå de bästa grusvägarna. Oavsett underlag så söker vi oss hela tiden till de minsta och bästa MC-vägarna. Med grustouring menas också att det inte är extremkörning på grus utan bara att vi tourar lika bra på asfalt som på grus. Vi har inget vildare upplägg på dessa turer utan vi kör i normalt tempo för vägen och håller oss till givna hastighetsbegränsingar.
Det innebär också att det inte krävs varken speciella motorcyklar eller utrustningar som t.ex däck för att hänga med. De vägar som vi kör har jag själv kört med min BMW R750/5 med helkåpa från 1973 och då även med helt vanliga landsvägsdäck. Så länge vi färdas på hårda vägar antingen med asfalt eller grus behövs inte heller några speciella däck, så lösa blir aldrig dessa vägar. Vill jag skapa lite extra grepp så gör jag precis som när jag kör bana, jag släpper ur lite tryck så att däcket kan arbeta lite mer. Att på en stor hoj med 1000 kubik eller mer gå ner från 2,9 kilo i däcken till 2,4 ger en enorm skillnad i grepp. Den justeringen gör jag som sagt både på bana, i alperna och vid grustouring. Vill jag ha riktigt gott grepp på grus går jag ner ända till runt 2,0 kilo, men där stannar jag med tanka på dagens däck och fälgar med maxad bredd och låga profiler. Håller jag mig ovanför 2,0 kan jag vara säker så länge det handlar om touringkörning och inte att hoppa med motorcykeln.
Grova däck går givetvis bra att köra på men är absolut ingen nödvändighet. Det pratas mycket om grovt mönster och extra grepp på grusväg men mönstret spelar ganska liten roll så länge vägen är hård. Det som ger störst skillnad är fortsatt vilket lufttryck jag kör på och på grus ska det vara betydligt lägre om jag vill göra skillnad på greppet. Ska jag ha riktig nytta av grovmönstrade däck så krävs betydligt lösare underlag som lös jord, sand och snö etc. Helst ska då däcket även vara smalt och mönsterklackarna små och spetsiga för att riktigt tränga ner genom det lösa och greppa det hårda där under. Så är inte fallet på dagens grovmönstrade äventyrsdäck där klackarna nästan tävlar om att vara så feta som möjligt. Nu vill ju de flesta som kör hårt på grus, utan att tävla, sladda och då är det väl helt OK att greppet inte är optimalt.
Nu kommer vi till extremen men också en av de roligaste formerna av touring. Många brukar säga att det går ju inte, alldeles för kallt, men kan jag köra snöskoter på vintern så kan jag väl också köra MC? Fördelen med att köra MC vintertid vs skoter är också att jag har mängder av fler möjliga och framkomliga vägar att köra på och jag är inte beroende av att det kommit en viss mängd snö. Som med allt annat så beror det på utrustningen och då både den maskinella och den personliga. När det gäller den personliga utrustningen så kan jag säga att det finns ett gyllene ledord luftigt! Som när det gäller all annan isolering så är det stillastående luft, eller rättar sagt lagom stillastående luft som är lösningen. Kläderna ska hålla kroppsvärmen intakt men inte höja den och vara tillräckligt bra på att släppa iväg den fukt som skapas. Får jag balans på detta då fixar jag även att köra MC trots att det är minus 40 grader. Jag har testat och det fungerar! Ett vanligt MC-ställ är ofta ingen bra lösning. Det är alldeles för kompakt och ihop tryckt. Funkar sommartid men blir oftast alldeles för kallt vintertid. Materialet är ganska stelt i kyla. Med lösa skydd och skyddsjacka (modell enduro/cross med fast monterade skydd) kompletterat med en skoteroverall är jag mycket närmare en bra lösning för härlig vintertouring.
Mellan skyddskläderna och overallen väljer jag sedan riktigt luftiga kläder för att skapa så mycket luft som möjligt mellan kroppen och ytterskalet. Gör jag på det här viset behövs inte så mycket mer för att klara temperaturer från 0 till minus 30, ja även minus 40 grader. På fötterna har jag gärna så kallade powerboats eller fiskarstövel som det också kallas. Den är ganska kraftig men lätt och smidig ändå och ger mycket god isolationsförmåga. För händerna använder jag handtagsmuffar. Som en styv påse som träs över handtagen och tätas mot styret. Med dom monterade så kör jag, tillsammans med påslagen handtagsvärme, med vanliga innerhandskar (tunna lager 1 handskar) ner till minus 10 grader. Under den temperaturen åker de vanliga sommarhandskarna på. Ytterligare en viktig del är halsen och öppningen mellan overall och hjälm. För att inte få drag här men ändå inte göra det för tätt så har vi tagit fram ett buffsystem med olika tjocklekar på polyester- och fleecebuffar. Beroende på temp och hur det känns i kroppen så skiftar jag dessa buffar och det blir nästan som en termostatreglering. Detta beroende på att just halspartiet står för en stor del av värme- och kylregleringen i kroppen för där passerar allt blod.
Men vid vintertouring finns det ytterligare en del i utrustningen som behöver kompletteras och det är själva motorcykeln. Här går det att göra på flera olika sätt och det ena är inte bättre än det andra. Vilken utrustning jag än väljer så blir det en viss form av kompromiss beroende på vad det är för underlag jag kommer att köra på. Jag kan antingen köra tvåhjuligt med bildubbade däck, 1 - 2 millimeter utstick, och då kompletterat med skidor. Det sistnämnda en nödvändighet om jag är på lång tur för att klara om det blir rejält moddigt/snöigt och/eller spårigt. I ett sådant läge blir bildubben för kort och räcker helt enkelt inte ner i backen ordentligt. Med skidorna nere så kan jag köra nästan obehindrat var som helst. Om inte motorcykeln är för stor och tung kan jag dra rakt ut på en åker med 50 centimeter snö och utan problem ta mig fram (t.ex. en Honda Transalp med skidor monterade).
Jag kan också välja att köra tvåhjuligt med långdubb, så kallad endurodubb 4 – 6 millimeter utstick, och då har jag grymt fäste på is och rejält snöunderlag. Problemet blir istället när jag måste köra sträckor där gruset eller asfalten är framme för då funkar det riktigt dåligt med så långt utstick. Körningen blir obehaglig och jag risker att stålhalka, halka på dubben. Varmgången i dubben blir också extremt hög och jag bör inte köra fortare än 50 – 60 kilometer i timmen för att inte förstöra dubben, slits hårt gör de än då. Blir det sedan väldigt moddigt, snöigt eller spårigt kan det vara besvärligt att köra även med långdubb. Det mest perfekta vore om det gick att skifta mellan kort och lång dubb beroende på underlag men det har ingen ännu löst. Ett tredje alternativ är att köra med sidvagn och då dubbat antingen med kort- eller långdubb. Även här gäller att är det långdubb ska det vara ordentligt is- och snöunderlag. Med sidvagn blir det inga problem med balansen men också en helt annan typ av körning men även den lika rolig, framför allt vintertid. Den som har kört en äldre bakhjulsdriven bil på is och snö vet vad jag talar om. Givetvis finns det mycket mer att berätta om olika typer av körning men vi får nöja oss här och nu så hänvisar vi till andra texter och artiklar.
Förläng MC-touringsäsongen - varm i alla väder!
Varma fötter på vinterturen!
Vintertouring däck, dubb och övrig utrustning
Hjälm med el-visir!
MC-skidor – Skräddarsydda!
Kontakt
Hans Rönnegård
E-postadress: hans@mctouring.se
Mobiltelefon: 072 - 2046200
